Hump day, ett smeknamn för onsdag som jag verkligen känner av just nu, och det är inte ens eftermiddag ännu.
Min streak of bad sleep continues och jag vet inte riktigt vad jag gör för fel? Jag försöker lägga mig i tid och är oftast trött och somnar snabbt när vi väl släcker ned (vilket i sig är ett mindre mirakel då jag tidigare i livet varit en sån som legat och vred mig i minst 45-60min innan jag kunde somna). Men ändå lyckas ja vakna långt innan klockan ringer... hm, jag måste ta tag i detta för nu börjar den kroniska tröttheten verkligen tynga ner mig. Måste bli bättre på att koppla av och meditera.
Utöver det så har min lingonvecka börjat. Jag är en utav de många livmoderbärare som tyvärr kan få sån värk som gör att man blir sängliggandes och immobil. Jag minns så väl när jag var i tonåren, i grundskolan hur ont jag kunde få... det hände ofta att jag blev tvungen att skippa skolan första dagen på mensen för att jag hade så ont. Vete/värmekudde och ipren/ibuprofen hjälpte men inte alltid och inte alltid tillräckligt för att jag skulle kunna fungera någorlunda normalt. Jag minns den gången då jag spydde för att jag hade så ont och den gången min mamma lugnt och sansat fick mig att lägga mig i sängen igen för att jag var helt kritvit i ansiktet och hon visste att jag kunde svimma vilket sekund som helst. Jag minns alla de gånger jag legat och gråtit och nästan skrikit pga. värk.
Tacka vet jag p-piller som verkligen hjälpt mig med just den problematiken! Nu för tiden kan jag åtminstone vara en fungerande människa varje dag under mensen. Jag ligger gärna med min värmekudde på magen nu också men det är inte lika jobbigt längre. Självklart blir jag öm och känner värk och har obehag men inte i närheten av så som det var förut.
Jag checkar mitt privilegium av att ha fötts och bott i Sverige i hela mitt liv där medicin, så som p-piller, varit en självklar del av samhället under så lång tid. Det är så viktigt att vi kämpar och stöttar vår rätt och våra systrars i andra länders rätt till preventivmedel!
Min streak of bad sleep continues och jag vet inte riktigt vad jag gör för fel? Jag försöker lägga mig i tid och är oftast trött och somnar snabbt när vi väl släcker ned (vilket i sig är ett mindre mirakel då jag tidigare i livet varit en sån som legat och vred mig i minst 45-60min innan jag kunde somna). Men ändå lyckas ja vakna långt innan klockan ringer... hm, jag måste ta tag i detta för nu börjar den kroniska tröttheten verkligen tynga ner mig. Måste bli bättre på att koppla av och meditera.
Utöver det så har min lingonvecka börjat. Jag är en utav de många livmoderbärare som tyvärr kan få sån värk som gör att man blir sängliggandes och immobil. Jag minns så väl när jag var i tonåren, i grundskolan hur ont jag kunde få... det hände ofta att jag blev tvungen att skippa skolan första dagen på mensen för att jag hade så ont. Vete/värmekudde och ipren/ibuprofen hjälpte men inte alltid och inte alltid tillräckligt för att jag skulle kunna fungera någorlunda normalt. Jag minns den gången då jag spydde för att jag hade så ont och den gången min mamma lugnt och sansat fick mig att lägga mig i sängen igen för att jag var helt kritvit i ansiktet och hon visste att jag kunde svimma vilket sekund som helst. Jag minns alla de gånger jag legat och gråtit och nästan skrikit pga. värk.
Tacka vet jag p-piller som verkligen hjälpt mig med just den problematiken! Nu för tiden kan jag åtminstone vara en fungerande människa varje dag under mensen. Jag ligger gärna med min värmekudde på magen nu också men det är inte lika jobbigt längre. Självklart blir jag öm och känner värk och har obehag men inte i närheten av så som det var förut.
Jag checkar mitt privilegium av att ha fötts och bott i Sverige i hela mitt liv där medicin, så som p-piller, varit en självklar del av samhället under så lång tid. Det är så viktigt att vi kämpar och stöttar vår rätt och våra systrars i andra länders rätt till preventivmedel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar