lördag 30 september 2017

30 september 2017


Vilken jävla dag. Hur är det ens möjligt? Jag får kalla kårar, blir illamående och riktigt förbannad. Att nazister, öppet och okej:at av polis, har demonstrerat på våra gator. Våra gator! De tillhör oss alla och faktumet att dessa män (för faktiskt, det är mest män) tror sig ha mer rätt till de än andra i samhället är skrämmande. Och hur jävla skevt är det inte att denna demonstration först fick tillåtelse att gå gatorna förbi en synagoga under judendomens mest heliga och viktigaste högtid? HUR?! Okej, visst, alla kanske inte har stenkoll på alla religioners högtider och som tur var så överklagades detta och rutten omdirigerades. Men de får fortfarande visa sitt aktiva motstånd och avsky mot judar, mot muslimer, mot åsiktsmotståndare, mot flyktingar, mot kvinnor, mot alla som inte tänker och är precis som de...

Yttrandefrihet är en rättighet som jag värderar otroligt högt, det är en utav de viktigaste grunderna i ett samhälle enligt mig. Men när aktiva motståndare mot yttrandefriheten claim:ar att de borde få ta del av den, när de själva vill att den ska försvinna om samhället skulle se ut som de vill ha det, så känner jag bara att njeah... Eftersom ni själva inte verkar värdera det särskilt högt, så länge det inte gagnar er, så kanske ni kan ta bort era smutsiga händer från denna rättighet. Nazism är inte så mycket av en åsikt som det är ett uttalat hat mot allt som är "annat".

Jag blir dock lättad över att se motståndet dessa miserabla individer stötte på i Göteborg, så många människor som visade att nazism aldrig kommer att accepteras eller normaliseras. Jag är glad över att se motståndet i mitt sociala flöde från de som inte fysiskt kunde närvara men som skickar välvilliga ord och kärlek ut i etern. För tillsammans är vi starka, starkare än de patetiska individer som gömmer sig bakom sina flaggor och uniformer och hat. Tillsammans kan vi verka för ett bättre samhälle, ett samhälle fritt från sexism, rasism och nazism men det är bara något som vi kan göra tillsammans, allihopa. Glöm inte det!

fredag 29 september 2017

What's the day without a little night? I'm just tryna shed a little light

Och så är ännu en arbetsvecka förbi - nästan i alla fall! Jag har haft en sån himla bra dag hittills att jag känner mig lite paff. Det var länge sen jag mådde så bra, fått så mycket gjort och haft så mycket tur.
I morse hade jag ännu ett möte med min handledare och jag har nu fått ett mer konkret direktiv av vad jag behöver göra nu vilket känns skönt och spännande. Jag är taggad för vad detta kommer att leda till! Nu ska jag bara läsa fler artiklar för bakgrund och börja fila på testet, formuläret och tillvägagångssättet. Jag hade för övrigt inte en uns av ångest då jag begav mig mot mötet och det är en sån himla skön känsla! Jag verkligen njuter av dagar då ångesten är som bortblåst, ett vagt minne, en dröm som man knappt kommer ihåg när man vaknar...

Efter mötet så började jag gå in mot stan för att välja ett till par glasögon, till slut valde jag ett par som jag vid första provningen inte trodde skulle fungera alls men jag, C, pappa och mamma gillade de (skickade bilder till alla). Så snart kommer jag vara ett par stora, runda glajjor rikare :P Samtidigt som jag var där och fixade dem så sa butiksbiträdet att mina första par var klara och ready to go så jag kunde ta med mig de direkt, sån tur alltså!

Det enda negativa med dagen är att jag känt av en liten smärta i högra ljumsken, typ som ett sendrag när jag går pga. en gammal dansarskada, men med lite stretching så kommer det försvinna igen. Och att killen på smarteyes böjde till mina glasögon så att de känns lite konstiga bakom öronen - men det är antagligen något jag kommer vänja mig vid alternativt så får de fixa till de igen. Men detta är inget jag klagar på alltför mycket, denna fredag har verkligen varit så bra ändå!

Jag är så nöjd med dessa, trots att de känns lite konstiga såhär i början

tisdag 26 september 2017

Date night

I lördagskväll hade jag och C en date night. Vi gick till restaurangen Ved som ligger en fem minuters promenad hemifrån vilket var väldigt skönt med tanke på hur sega vi var under dagen.
De serverar smårätter så vi tog in 5 stycken som vi delade på; favoriterna blev tryffelrisotton och de grillade pilgrimsmusslorna med pancetta och pak choy. Till efterrätt delade vi på en creme brulée och chokladfondant - MUMS! Till det drack vi varsin drink (old fashioned för C och whiskey sour för mig). Allting var verkligen toppen, så himla god mat och en väldigt trevlig, relativt liten lokal. Snygg inredning, bra musik och härlig atmosfär. Vi var mer än nöjda med vårt besök!
Efter en kort promenix så var vi hemma igen. Vi tände lite ljus, gosade ner oss i soffan (med vårt extra täcke), tog ett glas vin och kollade två avsnitt av Atlanta (verkar väldigt lovande!) och Batman Begins (i brist på annat att titta på).

Allt som allt hade vi en underbar kväll tillsammans. Trots att vi bor ihop och spenderar flera timmar varje dag tillsammans så behövs det lite kvalitetstid då vi bara kan fokusera på varandra och uppskatta varandras närvaro och kärlek.

Och så en liten hiss-selfie på g upp till lägenheten igen. 

måndag 25 september 2017

4 3 2 1


Äntligen! Som jag väntat och längtat och nu är den äntligen i mina händer - Paul Austers senaste bok. Den kom ut tidigare i år men jag föredrar att läsa paperbacks så jag har varit tvungen att vänta några extra månader. Jag har hört mycket bra om den här, recensionerna visar tummar upp. Så i kväll kommer jag att dyka in i denna 1000+ sidor långa boken och förhoppningsvis så är inte mina förhoppningar alltför höga - Mr. Auster är nämligen min största idol. Om jag någon gång i mitt liv skulle komma i närheten av hans författande I'd be sooo happy. 

Måndag

Det är måndag och jag önskar att jag kunde fortsätta ligga kvar i sängen eller soffan hela dagen men nope, det går ju inte såklart. Jag vaknade upp med en jobbig, tjock känsla i halsen och kroppen kändes tung. Jag kände så här för någon vecka sen också vilket stör mig. Jag blir hellre "riktigt" sjuk i några dagar än att gå runt i en vecka och känna mig småkrasslig. Förhoppningsvis så är det något som kommer gå över snabbt, jag har inte riktigt tid för detta.
Om ungefär en timme ska jag iväg på synundersökning - det är dags att skaffa nya glasögon. Jag har 2 par redan, ett snyggt par som jag använder regelbundet och ett par som jag bara har hemma då jag ser på tv till exempel. Det jag behöver är nya, snygga glasögon som jag kan ha på mig under en hel dag. De snygga jag har nu är rätt tunga och efter några timmar med de på börjar det göra ont både på näsan men framförallt bakom öronen. Efter det ska jag hämta ut ett paket med Paul Austers nya bok och jag antar att en stor del av eftermiddagen och/eller kvällen kommer bestå av att läsa den.
Men nu ska jag diska efter min lunch och fixa mig lite - ni får ha en fin måndag allihopa!

söndag 24 september 2017

Lund → NYC

I fredags hade vi en liten hejdå-middag för vår vän KG som drar iväg till NYC för jobb i minst 3 månader. Det blev en rätt spontan middag som vi blev inbjudna till på förmiddagen men jag blev väldigt taggad då det visade sig att firandet/avskedet skulle ske på min och C's favorit sushirestaurang- Aiko Sushi! Vi blev ett gäng (9st) som käkade och pratade och önskade lycka till. Det är så himla coolt att han ska åka iväg och bo i Brooklyn och jobba. Samtidigt är det lite tråkigt - ju fler av oss som blir klara med våra utbildningar desto fler försvinner från denna härliga Lundabubbla, som jag på ett sätt inte vill ska brista... för det betyder att man måste skaffa jobb och börja leva och bli vuxen på riktigt. Läskigt!
Efter middagen drog jag hem (pga. trött och forfarande lite skakis från starten på dagen, se inlägg nedan) och gjorde mig en liten rom&cola och slöscrolla internet, medan C och grabbarna drog ut och tog några öl.

Jag tog inga "riktiga" bilder i fredags så det får bli en snapchat-bild istället.

lördag 23 september 2017

En seg förmiddag

*yaaaawn* Det blev en riktig sovmorgon i morse! Det blev senare igår än vad vi är vana vid (nu när vi försöker hålla ordentliga tider under veckodagarna) så vi stängde av alarmen och vaknade inte förns 11:20 (!?), så jag känner mig jäkligt seg nu faktiskt.
Efter lite mys gick C och handlade lite frulle medans jag fixade hemma. Under tiden ringde mina föräldrar och pratade lite vilket var väldigt mysigt. Jag har inte prat-pratat med de på ett tag så det var kul att höra hur de mådde, vad de gjort osv.

Nej, nu ska jag plocka i ordning lite och diska efter vår långbrunch och sedan ska jag nog mysa ner mig i soffan med en stor, gosig filt. Dock måste jag få ihop tillräckligt med energi till i kväll för jag och C har ju en date planerad och jag vill vara on point för det, såklart 😉


fredag 22 september 2017

Hej fredag!

I morse gick jag upp "tidigt" för att duscha och göra mig i ordning för dagen och mitt första möte med min handledare. Såklart sa magen ifrån och krånglade något enormt! Gick in till Carl för att säga hejdå med gråten i halsen för att jag inte var säker på om jag skulle kunna förmå mig själv att gå. Men det är dagar som dessa som en med hyperkänslig mage som jag tackar gudar och gudinnor för imodium (fucking life saver, alltså).

Mötet gick bra; vi pratade lite om vad han och hans kollega tänkt sig att undersöka och jag blev uppdaterad om hur de ligger till i processen. Det ska bli himla spännande att inte bara få vara med i aktuell forskning men att även få vara med och bygga upp testen/experimenten. Jag kommer att skriva ett inlägg mer dedikerat till detta i sinom tid, när jag kommit igång lite mer.

På vägen hem svängde jag förbi blombutiken som ligger på vägen mellan skola och hemma för att se om det fanns något roligt där. Jag var förbi där i måndags men det fanns inget jag fastnade för så skippade att köpa något, men i dag blev det både rosor och nejlikor som fick följa med hem!

När jag väl kom hem var det att göra lunch. Sedan har jag skummat igenom några artiklar som handledaren skickat, har hängt med C och spelat lite Sims. Nu ska jag bara chilla i någon timme innan det bär iväg till en favoritrestaurang för avvinkning av en gemensam vän som drar till New York för jobb (!).

Persikofärgade rosor i vår nya vas i vardagsrummet, och mörkröda nejlikor på köksbordet 😍

torsdag 21 september 2017

En torsdag i september

Det har varit två mindre bra dagar, mycket pga. mens som ger denna otrevliga, molnande smärtan, och som gör mig ännu mer emotionell än vanligt. Allting känns så osäkert just nu, speciellt skola och kandidaten. Som det ser ut nu så kommer jag behöva skriva själv vilket är något jag egentligen inte vill, jag hade mycket hellre haft någon att bolla idéer med och luta mig på när det blir mycket jobb och lite tid... men men... livet är som livet är och vad kan man göra åt det?  Jag har i alla fall ett möte med min handledare i morgon vid 10 så det är lite pirrigt - jag har ju ett väldigt intressant ämne att skriva/forska om (men mer om det i ett senare inlägg).

Annars då - denna torsdag har bland annat givit mig känslan av att bli kär i C all over again! Han var hos en barberare och fick både hår och skägg fixat, och nyss när han gick för att gå en promenad med en vän så såg han så jävla snygg och handsome ut att jag nästan trillade av stolen. Helt otroligt att man fortfarande kan vara så här kär efter mer än två år tillsammans. Mitt livs kärlek är vad han är!

En bild från i somras som gör längdskillnaden rätt påtaglig, hahahah.

onsdag 20 september 2017

2017-09-20

God morgon! Jag försöker hålla mig till de tiderna som jag och C varit så bra på att följa sen skolan började (ish) dvs. att vi ska ligga i säng senast 23 och vakna senast 8:30 på vardagar, oavsett om man har skola eller inte. Hittills har det funkat bra och jag märker av en skillnad i hur jag mår av denna regelbundenhet, både kropp och själ mår allmänt bättre.

I måndags hade jag och Alice vår första aktivitet på/för SSK nämligen en förmannalunch. Vi tycker att den blev lyckad trots att inte alltför många kom. Det gäller att ha tålamod och jobba med att bygga upp så att det blir bättre och bättre, och fler och fler för varje gång vi håller i något. Jag tycker att det är så kul att få jobba med henne, vi har liknande erfarenhet av nationen vilket gör att vi förstår varandra på ett sätt inte många kan. Dessutom har vi väldigt kul tillsammans, mycket skratt!

I går, tisdag, hade jag dock en sämre dag. Sov dåligt och fastnade framför Sims vilket gjorde att jag fick huvudvärk och känslan av att ha suttit bort större delen av förmiddagen infann sig. Jag lyckades rycka upp mig enough för att fixa lite grejer hemma innan C kom hem från skolan och det var dags för oss att tvätta. Dock sa magen ifrån och jag var tvungen att springa tillbaka upp till lägenheten igen. Allmänt nedstämd men det började kännas bättre på kvällen.

I dag jobbar C och jag har lite småärenden att springa, så det är planen för i dag. Det och att ta hand om mig själv för mensen är på g och jag blir väldigt ofta sängliggande/däckad den första dagen pga. pain.

En, med flit, mörk bild tagen i motljus. Plus att man ser ett av mina favorithörn här hemma; med min plåtskylt köpt i NYC och mina vinflaskeljusstakar. 

söndag 17 september 2017

Välkomnar hösten!


I dag spenderade jag ex. antal timmar på SSKs städbrunch, vilket var helt okej. Hade gärna legat kvar i sängen och dragit mig tillsammans med C med det var trevligt med en god frulle och gott sällskap. Efter att allt var klart så rensades det och vi förmän som var där fick plocka med oss av diverse saker; jag valde bl.a. denna halsduk som jag använde på vägen hem i det kyliga, regniga höstvädret.
Jag tycker faktiskt att det är mer än okej att hösten nu är här - det är en roligare årstid för kläder än sommar (jag kan äntligen börja rocka alla mina kängor igen), naturen blir en vacker blandning av grönt, gult och rött, och man kan mysa till kvällarna med ljus, god mat och film.

I morgon väntar en ny vecka med en hel del saker planerade vilket jag ser fram emot! Jag har mått rätt bra senaste dagarna och har lyckats göra mycket vilket känns så skönt, så nu gäller det bara att köra på.

onsdag 13 september 2017

2017-09-13

Jag har haft ett par riktigt dåliga dagar, jag har inte mått särskilt bra varken fysiskt eller psykiskt. Det är så påfrestande, denna ångest, som gör att jag ibland knappt känner igen mig själv. Hade något sagt det här till mig för 2,5 år sedan hade jag skrattat. Det är konstigt hur ångesten har utvecklats det senaste året - ibland känns det bättre och ibland sämre. Ibland förstår jag inte hur jag orkar stå ut eller hur jag ska kunna leva ett normalt liv när jag vissa dagar inte kan förmå mig själv att gå utanför dörren...
Det är svårt och frustrerande men jag jobbar på det så gott jag kan. För det mesta så går det inte ut över saker som jag måste göra, så som skola. Men ibland så sätter det käppar i hjulet och jag blir sängliggande och gråtandes över min ångest och hur besviken jag blir på mig själv... trots att C om och om igen påminner mig om att det inte är mitt fel.

Men men... i dag är en ny dag och i dag ska jag verkligen försöka få gjort allt som jag sagt och vill få gjort. Jag är starkare än mina mörka tankar och mina inre demoner.

måndag 11 september 2017

;


För ungefär en vecka sedan satt jag och hängde med några vänner och bekanta på ssk. Vi pratade om lite allt möjligt när en utav de frågade mig om min tatuering som jag har på handleden: 'It has something to do with suicide, right?'.

Sedan jag gjorde den (24 augusti 2015) så har jag alltid haft svårt att prata om den och om varför jag gjorde den. För mig har den två betydelser: för det första så är det ett tecken på hur mycket jag gillar att skriva, ett semikolon används nämligen i en mening som man hade kunnat avsluta med en punkt men författaren väljer att låta meningen fortsätta. Detta har då anammats av en rörelse som startades 2013 och har blivit en symbol för hopp och kärlek till de (och bäraren själv) som handskas med depression och/eller självmordstankar, vilket då blir mitt för det andra.

Utan att gå in på för många detaljer så är detta något som jag har levt med och fortsätter att leva med och ju äldre jag blir desto mindre dras jag för att prata om det. Jag bär upp min tatuering och mina emotionella/inre ärr med stolthet, för titta på mig! Trots allting jag gått igenom och trots alla tankar som varit så nära att rasera mig så är jag fortfarande här i dag - inte helt hel eller felfri, men stark nog för att kunna fortsätta.

måndag 4 september 2017

in colours


Jag som egentligen är ett stort fan av svart kände mig extra annorlunda i dag i dessa färger! En crop top från H&M som jag gillar pga. sarkastisk (det står overdressed på den, men det är rätt svårt att vara overdressed i en röd H&M-tröja höhö) och en vindjacka från Adidas. Jag fick den av Carls mammas sambos dotter (japp!) vid midsommar eftersom de skulle sälja den på loppis.
Min måndag har varit väldigt bra förutom att jag vaknade väldigt trött. Hängde på SSK i några timmar och snackade med folk i inskrivningen. Jag fick även reda på att en ny förman valde just SSK och att bli förman för en viss aktivitet tack vare en upplevelse som jag var med att skapa (!!). Snacka om att jag blev överlycklig och varm om hjärtat. Det finns ju väldigt få saker som är så speciella som att ha en positiv inverkan på människors liv, och att jag kunde göra det med något som jag älskar så mycket (dans och untz untz) gjorde det hela mer speciellt!